Valpolicella är det mest populära vindistriktet i det nordöstra Italiens Veneto vinregion. Här produceras god rödvin i stora mängder och det är inte svårt att förstå varför deras rödvin har blivit så populär. Den är generellt fylld med intensiva smaknoter och samtidigt lätt att dricka.
Druvorna bakom Valpolicella och historia
Valpolicella vin består typiskt av druvorna Corvina, Corvinone, Rondinella och Molinara. Corvina anses vara den finaste av de fyra druvorna och den mest traditionella. Rondinella visade sig vara mycket populär på 1960- och 70-talen på grund av sitt generösa skördeutbyte, medan den bleka, mer syrliga Molinara-druvan har minskat i popularitet sedan 60-talet. Corvina är klart den druva man förknippar med en bra Valpolicella rödvin.
Corvinone har varit lite längre på väg. Den identifierades först som en självständig druva 1993, då den tidigare sågs som en mutation av Corvina, vilket den inte är. Sedan 1960-talet har Valpolicella-regionen vuxit snabbt, särskilt eftersom den fick DOC-status omkring denna tid.
Man har producerat vin i Valpolicella ända sedan de gamla grekerna vandrade på jorden. På 500-talet f.Kr. skrev den romerske författaren Cassiodorus anteckningar om det fina vinet från området, som hade vunnit popularitet vid domstolarna i det Östrogotiska riket i Italien.
Under 1400- och 1500-talen ledde strider med de Osmanska turkarna till blockader av de venetianska hamnarna, vilket begränsade mängden tillgängliga exportviner från de grekiska öarna och utlandet. Detta stimulerade dock ytterligare utvecklingen av inhemska vingårdar för venetianerna, som pressade ännu längre in i kullarna i Verona och Valpolicella-regionen.
Klima och terroir
Valpolicella-regionen präglas av ett milt och ofta s