Ofta kan man under beskrivning av viner se att vinet karaktäriseras som kraftigt. Men vad innebär det att ha att göra med ett kraftigt rödvin? Kort sagt har kraftigt rödvin ett högt innehåll av smakämnen, garvsyror, färg och struktur. Det finns alltså mer kraft och fyllighet, och dessa faktorer är mer påtagliga när du smakar vinet.
Ofta kan man under beskrivning av viner se att vinet karaktäriseras som kraftigt. Men vad innebär det att ha att göra med ett kraftigt rödvin? Kort sagt har kraftigt rödvin ett högt innehåll av smakämnen, garvsyror, färg och struktur. Det finns alltså mer kraft och fyllighet, och dessa faktorer är mer påtagliga när du smakar vinet.
Viktigt om kraftiga rödviner – druvsorter, odling och lagring
Något av det viktigaste att veta om kraftiga rödviner är att det ofta är druvsorten som bestämmer vinets karaktär. Självklart finns undantag, men ofta kan vinet sägas vara kraftigt enbart baserat på druvsorten. Exempelvis har den populära Cabernet Sauvignon-druvan ett rykte om sig att ge kraftiga och smakrika rödviner med mycket power. Tekniskt sett har Cabernet Sauvignon ett relativt tjockt druvskal – och det är i skalet som de flesta aromämnen och garvsyror finns. Utöver det tjocka skalet är druvan liten, vilket innebär att mängden skal i förhållande till saft är stor. Detta bidrar till att aromämnena kommer mer till uttryck i det färdiga vinet.
Här följer en översikt över vilka druvsorter som ofta karaktäriseras som kraftiga:
Kraftiga druvsorter:
- Cabernet Sauvignon
- Syrah
- Malbec
- Tempranillo
Mellan-kraftiga:
- Merlot
- Zinfandel
- Grenache
- Sangiovese
Lätta / eleganta:
- Pinot Noir
- Gamay
Det är dock viktigt att poängtera att det naturligtvis finns undantag.
Utöver druvsorten har även odlingen stor betydelse för om ett vin är kraftigt eller ej.
Under odlingen kan vinbonden medvetet hålla nere skördeuttaget per stock, så att de druvor som finns kvar får mer saft, kraft, näring och koncentration. Detta påverkar vinets